Fokusläge: på

Många streck blir det

Det blev ett fredags-nyhetsbrev ändå, i sista stund! Hela denna vecka har jag varit 100% i det digitala tuschets våld. Vilket egentligen bara innebär att jag suttit klistrad vid min ritplatta som en osalig vålnad. 

Men serierutorna poppar i alla fall fram, en efter en. 

Lånad tid

Sedan förra nyhetsbrevet, för 1,5 vecka sedan, har jag försökt få en överblick och en tidsplan för hur detta skall gå till, genom att helt enkelt renteckna och tuscha så mycket jag kan, exakt hela tiden.

Men det är klurigt. En vecka återstår, då jag helhjärtat kan ägna åt att försänka mig i serierutorna – men inom en nära framtid kommer denna tillvaro utmanas av övriga frilansuppdrag.
Alla är de roliga och intressanta, men desto fler de blir, desto mer krymper min Medley-tid. Jag stuvar om och försöker att undvika det till varje pris, givetvis.

Risker och belöningar

När jag skrev beskrivningen för Kickstarter-kampanjen så skrev jag ju också den obligatoriska texten om vilka risker som finns med projektet.

Risk nr 1, att jag inte skulle ha råd att trycka upp boken, är nu grundligt eliminerad. Boken blir av. 
Men; en annan risk är ju som bekant tidsåtgången. Det finns en reell risk att jag får skjuta fram tryckdatum tills början av 2026 – det i sig kanske inte är hela världen, tänk vad fett om båda böckerna kan släppas i tid för seriefestivalen liksom – men i första hand ska jag se om den ursprungliga tidsplanen går att följa. Det kan gå! Och jag vägrar ge upp innan jag är säker på att det inte går. Således: tuschhålet.

Serier tar tid. Det är den finaste och bästa konstformen (i min enkla mening), men den bok som tar blott en stund för er att läsa, tar desto mer tid för mig att kärleksfullt teckna upp. Och jag kräver nog ändå att det blir hyfsat snyggt, också.

Längre texter, längre fram

Med allt detta vill jag säga: det kommer fler och längre Medley-texter, men jag måste först hyperfokusera lite till. Jag vill bland annat berätta om Valkyriorna (som egentligen får mer utrymme först i nästa bok – jag vet, jag vet…) och det vore även kul att skriva en text om att likna serieteckning med löpning. Det är inte så flummigt som det låter, lovar.

Det här året har hittills varit så himla kul, mycket tack vare er. Ser nu fram emot att skapa ett riktigt kul, fint och snitsigt litet verk!

Ha nu en spektakulär (eller bara allmänt mysig) helg, så ses vi på andra sidan.